Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond – Historia

Redan under 1700-talet överlämnades till Sällskapet penninggåvor för uppmuntrande av näringslivets utveckling samt belöningar för olika samhällsinitiativ och till trotjänare. Välvilliga donatorer har senare bidragit till att stödja allmännyttiga och välgörande ändamål. En av Sällskapets första ordförande var riksrådet greve Carl Fredrik Scheffer kom att bli den första stora donatorn. År 1775 donerade han ett med dagens penningvärde mångmiljonbelopp till Sällskapet.

Under 17- och 1800-talen tillfördes Sällskapet, ofta genom testamenten, en rad donationer för olika ändamål: exempelvis hemgifter åt fattiga flickor, understöd till fattiga, brandstodshjälp, stipendier för utbildning av skickliga jordbrukare, fonder för särskilda medaljer för hantverkare och trädgårdsodlare. De flesta av dessa fonder uppgick i Understödsfonden genom en permutation år 1975. År 2001 fick Understödsfonden en större testamentarisk donation från läroverksadjunkten Sven-Eric Bruce och fortfarande finns möjlighet att donera medel in i fonden.

 År 1956 överfördes från Kungl. Patriotiska Sällskapet ett belopp om cirka 1 miljon kronor (i 2023 år penningvärde ca 17mkr) till en särskild stiftelse – Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond – vars avkastning ska ”främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning”. Idag har fonden ett kapital som överstiger 350 miljoner kronor.

Understödsfonden leds av en styrelse om 12 ledamöter (7 ordinarie och 5 suppleanter), som väljs på Sällskapets årsmöte. Ledamöterna utgörs som regel av Sällskapets förvaltningsutskott.

Idag fattas beslut om anslag ur Understödsfonden efter beredning i två grupper, den för sociala projekt och den för vetenskap och kultur:

Carl Fredrik Scheffer (1715–1786) avporträtterad av Alexander Roslin i riksrådsmantel med Serafimerordens kedja.

Carl Fredrik Scheffer (1715–1786) avporträtterad av Alexander Roslin i riksrådsmantel med Serafimerordens kedja.

Vetenskap och kultur >
Bidrag utgår till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostnader, symposier samt utställningar.

Sociala ändamål >
Särskilt barn och ungdom. Bidrag utgår till sociala insatser eller projekt som stärker individer eller grupper och ökar deras förutsättningar till ett meningsfullt och utvecklande liv i gemenskap med andra. Direkta bidrag till enskilda medges inte. Allt stöd ska ske inom ramen för en gruppverksamhet eller organisation. Företräde ges åt ansökningar till verksamhet för barn och ungdomar med särskilda behov såsom funktionsnedsättning, sjukdom, socio-ekonomisk utsatthet o.dyl.

Notera att bidrag i regel inte lämnas till:
·      Fortlöpande drift av verksamhet
·      Samma anslagsmottagare mer än tre år i följd för likartat projekt
·      Utrustning (t. ex. datorer, maskiner)
·      Retroaktiva tryckkostnader, nytryck
·      Egna studier, egen konferensresa eller forskning
·      Levnadsomkostnader för enskilda
·      Personliga ändamål (t.ex. julklappar, tandvård, allmänna levnadsomkostnader)
·      Tryck av doktorsavhandling

Beviljade bidrag
Se tidigare beviljade anslag i Anslagsdatabasen.
Nyheter och sammanfattningar av tidigare ansökningsomgångar kan du läsa om här.