Sällskapets historia – en översikt
När Kungl. Patriotiska Sällskapet grundades 1766 var vi en gräsrotsrörelse, ett medborgarinitiativ, och vi har så förblivit – även om vi efter några år fick förmånen av kunglig sanktion. År 2022 firades 250-årsminnet av denna upphöjelse. I en tid med tendenser till nationalistisk yra är det värt att komma ihåg att patriotismen inte är exkluderande utan tvärtom inkluderande. Det patriotiska sinnelaget handlar inte om vilka fördelar jag eller vi kan vinna utan om commune bonum – det som leder till vårt gemensamma bästa.
Se filmen om Sällskapets 250-åriga historia eller utforska kollaget om vår historia nedan.
GRUNDREGLER År 1772 utfärdades kunglig stadfästelse av Sällskapets grundregler av Gustav III och fick sitt nuvarande namn. Sällskapet skulle ägna sig åt att modernisera jordbruket, dåtidens huvudsakliga näringsliv, och att skapa incitament för små industrier som kunde ta hand om lantbruksprodukterna. Det skulle även belöna, stödja och utveckla Sverige genom bidrag, hedersbevis och utmärkelser. Sällskapet är en del av upplysningstidens allmänna strävanden att sprida kunskap och nyttiggöra den. Motsvarande sällskap grundades i flera andra länder vid denna tid. Flera av dem består än idag.
HUSHÅLLNINGSJOURNALEN I Sällskapet diskuterades nya rön och projekt som skulle kunna stärka landets ekonomi. Stort intresse visades för åtgärder som var ägnade att höja produktionen inom jordbruk, bergsbruk och textilnäring. Värdefulla uppsatser i samhällsviktiga frågor belönades med penningpris eller minnesgåvor. Sällskapet gav från 1766 månatligen ut Hushållningsjournalen i syfte att till en större allmänhet sprida kunskap om bland annat nya rön. Ett antal transkriberade texter finns att tillgå via Upplands-Bros Kulturhistoriska Forskningsinstitut som du når om du klickar på bilden. Utgivningen upphörde 1813 då Kungl. Skogs och Lantbruksakademien (KSLA) hade grundats sedan två år tillbaka och börjat ge ut sina annaler.
HEDERSBELÖNINGAR Sällskapets utdelning av hedersbelöningar bygger på traditioner från frihetstiden. Under 1700-talet utdelades framför allt skådepenningar, bägare, skedar, halskedjor och hattband i silver. År 1802 fick Sällskapet Kungl. Maj:ts tillstånd att dela ut medaljer, avsedda att bäras. Man beslöt att medaljerna skulle bäras i ett band, till hälften halmgult och till hälften gräsgrönt, en symbolisk erinran om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling.
De medaljer som Sällskapet idag delar ut som belöningar för bland annat betydande gärning och för uppskattad arbetsinsats har således en lång tradition. Uppskattningsvis har över 100 000 medaljer och andra hedersgåvor delats ut fram till idag. Under mellankrigstiden och fram till 1950-talets mitt delades som flest medaljer ut. År 1947 utdelades 7 722 medaljer; nuförtiden är det ett hundratal. Som alternativ till medalj utdelas sedan 1970-talet även armbandsur och guld- och silverarmband. Armbandet har samma design som 1700-talets hattband och har som berlock en miniatyrmedalj.
FREDRIK BJÖRN Under 1900-talet tillkom den största donationen hittills i Sällskapets historia Fredrik Björns Donationsfond samt inrättades Understödsfonden med kapital från Sällskapet och dess olika mindre fonder.
HISTORIK Den senaste historiken över Sällskapet är skriven av Göran Nilzén och publicerades 2014 – Kungliga Patriotiska Sällskapet under fyra sekel. Den finns att läsa via länken nedan och kan även beställas från Sällskapets kansli.
EMBLEM Kungl. Patriotiska Sällskapets innehållsrika emblem visar 1700-talets kunskapsiver och entusiasm inför Sällskapets breda samhällsnytta. I mitten syns Sällskapets krönta sköld med ängeln som blåser på glöden och håller näringarnas eld brinnande. Skölden omges bland annat av merkuriestav, packbal, ankare, svenskflaggat handelsfartyg, nyttiga redskap som spade, slägga, vävsked och skyttel.
MEDALJBOK De flesta känner förmodligen någon som har fått medalj från Kungl. Patriotiska Sällskapet. Det är egentligen inte så förvånande eftersom över 100 000 svenskar de senaste dryga 250 åren har fått en medalj eller annan hedersbelöning tilldelad av Sällskapet. Syftet har varit att belöna en god insats som varit av betydelse för landets utveckling. Det kunde exempelvis vara så att samtliga anställda på ett bruk fick medalj då de hade varit arbetsplatsen troget i många år. Klicka på bilden för att läsa mer om Sällskapets medaljhistoria i bland annat Bengt Gustaf Jonshults bok.
Fördjupning
Sven Fritz: Ledamoten Johan Liljencrants – Sveriges förste finansminister (artikel, 2023)
Bengt Gustaf Jonshult: Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar (2019)
Göran Nilzén: Kungliga Patriotiska Sällskapet under fyra sekel (2012)
Erik Norberg: Fredrik Björn - en presentation av donatorn (2021)
Erik Norberg: Patrioter i alla länder (artikel, 2022)