»Vill man gå långt måste man gå tillsammans« – Intervju med Järvaveckans grundare

Vid Sällskapets decembermiddag 2021 mottog Ahmed Abdirahman sin medalj. Foto: Lina Adamo

Biträdande sekreterare Anette Jonsson i samtal med fostrargärningsmedaljören Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen The Global Village och grundare av Järvaveckan. I år äger Järvaveckan rum emellan 1-5 juni, dels på Spånga IP och dels digitalt.

Ta vara på oss! Så avslutades mitt samtal med Ahmed Abdirahman över Zoom i februari 2022. Trots en intensiv tid verkar hans energi för att skapa positiv utveckling för Sveriges integration och demokrati nästintill outtömlig.

Nyligen anordnade Stiftelsen The Global Village ett seminarium tillsammans med statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten. Man hade uppvaktat honom länge. Seminariet som sändes på Svt Forum handlade dels om hur man kan nå den sista miljonen svenska invånare som är ovaccinerade mot Covid-19 och hur man kan undvika att dessa problem uppstår vid en framtida pandemi.
– Vi var bland de första som slog larm i början av pandemin. Vi såg direkt att detta var något som skulle förstärka segregationen. De människor som bor i de mest socioekonomiskt utsatta områdena är de som i stor utsträckning arbetar inom kontaktyrken, har låg utbildningsnivå och är trångbodda. Olika faktorer samverkar ofta i dessa områden. De första dödsfallen skedde också där. Alla har blivit berörda av pandemin men vi kan ju se att det finns en överrepresentation av utlandsfödda i statistiken trots att de är unga befolkningsgrupper.

Generellt är nu vaccinationstäckningen i Sverige hög men det finns områden och befolkningsgrupper där färre vaccinerar sig. Vad beror det på?
– Tidig kommunikation, ökad representation och att använda data, det kan vi lära oss från pandemin. Även att öka majoritetskommunikation och samtidigt satsa på minoritetskommunikation som möter utbildningsgrad och andra faktorer. Detta gäller inte bara om man kommer från ett annat land. Alla har olika förutsättningar att ta till sig fakta. Flera perspektiv behövs för att skapa bättre beslut och åtgärder.

Stiftelsen The Global Villages rapportprojekt kartlägger sex invandrargrupper i Sverige utifrån levnadsförhållanden – de som är födda i, eller har föräldrar som fötts i Somalia, Eritrea, Etiopien, Syrien, Iran och Irak. Projektet är det första i sitt slag i Sverige.
– Vi har genom våra rapporter nu en bra överblick vad gäller de ekonomiska och sociala förhållandena och utbildningsnivåerna. Jag hoppas därför att allt arbete kring pandemin kan vara en väg in i hälso- och sjukvårdsfrågorna. Jag är jättenyfiken på vad vi dör av. Vad vi har för sjukdomar. Hur förutsättningarna för sjukvård ser ut. Cancer är något som drabbar många i dag men vi har inte inblick i hur det drabbar socioekonomiskt svaga områdena. För en del utlandsfödda är vissa sjukdomar tabu eller något man inte ens känner till.

I Sverige har vi bra möjlighet att arbeta med statistik och att samla in data. Men hur viktig är fakta för integrationen?
– Den är verkligen central. Vi ser ju att trots att alla har mobiler i sina händer och har lätt att nå kunskapskällan och att det produceras mer kunskap än någonsin så finns också mycket desinformation och okunskap. När man inte förstår systemet kan andra utnyttja det. Ett exempel är den pågående kampanjen mot Socialstyrelsen. Att barn blir kidnappade är ju inte sant. Ett annat exempel är okunskapen kring Sveriges mångfald. Vad vi försöker göra är att ta fram fakta och insikter så att dialogen och det demokratiska samtalet kan förbättras särskilt inom politiken, inom myndighetsutövning och i den allmänna debatten. Faktadelen med experter i vår verksamhet är jättecentral. Genom att förstå var vi är och och varifrån vi kommer kan vi lättare planera för framtiden och vilka åtgärder som behövs.

2019 besökte fler ä n 50 000 människor Jä rvaveckan i nordvästra Stockholm. Sedan starten 2016 har den blivit en av Sveriges viktigaste demokratiska mötesplatser.
– Järvaveckan valåret 2022 blir både en fysiskt och ett digitalt arrangemang. Att samla så många olika människor i ett område – som det oftare talas om än med – är kraftfullt för att lösa upp utanförskapet och fördomar från båda håll. Vi måste alla gemensamt göra bättre ifrån oss, för vill man gå långt måste man gå tillsammans.

Hur hämtar du kraft för det här viktiga arbetet?, undrar jag.
– Det är inte alltid lätt, ibland måste man bara våga. Trots att andra tycker att det man gör är för farligt. En stor oro har varit våra rapporter. Hur kan det här användas? Men jag tycker att fördelarna med den här datan överväger. Jag har också en stark vilja att tro gott om människan, det ger kraft. Signalera förändring, leva den. Att våga tro på människan, att det är fler goda än onda i världen. Och, jag har kommit till det här landet, jag vill göra ett avtryck, lämna det bättre än när jag kom. Det kan låta romantiskt eller konstigt i ett »lagomland« men för mig är det viktigt att bidra till samhället. Att leva ett liv som är meningsfullt. Något som handlar om mer än bara en bra lön eller tak över huvudet. Att ge tillbaka och att samtidigt vara entreprenöriell. Och att jobba hårt utan att bränna ut sig.