Världens största historiska näringslivsarkiv - Intervju med årets kulturarvsmedaljör
Alexander Husebye. Foto: Linus Sundahl-Djerf, för Centrum för Näringslivshistoria.
Den 6 december tilldelas Alexander Husebye Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för bevarande av svenskt kulturarv. Utmärkelsen förlänas honom för den utomordentliga insatsen som vd för Centrum för Näringslivshistoria i över 20 år. Arkivet har idag blivit världens största historiska näringslivsarkiv. Inför utdelningen kommer här en intervju med medaljören.
Vad betyder det för dig att få just en kulturarvsmedalj?
För mig känns det som en bekräftelse att det vi gör på Centrum för Näringslivshistoria har ett värde bortom det dagliga arbetet med att bevara och berätta företagandets historia.
Vilka milstolpar i arkivets historia är du särskilt stolt över?
2016 Närmast i tiden ligger att vi startade Förlaget Näringslivshistoria som blivit en stor framgång. Samma år samlade vi internationella och svenska företag i vår första History Marketing Summit.
2015 fick vi förtroendet att ta hand om Bonnierförlagens arkiv. Tidigare hade vi arkiven från Norstedts, Natur & Kultur och många fler förlag. Sammantaget gör detta att vi har världens största förlagsarkiv.
2014 uppmärksammade vi att näringsfriheten firade 150 år och därmed gjorde vi den 18 juni till en inofficiell ”bemärkelsedag ” för näringslivet..
2010 började vi att digitalisera familjen Nobels företagsarkiv i Azerbajdzjan, Georgien och Ryssland. Just nu använder författaren Bengt Jangfeldt resultatet i en brett upplagd bok om familjens historia.
2008 började vi med att rulla fram historien om kvinnors företagande. Ett arbete som ledde till böcker, teveprogram och som nu fortsätter med att vi deltar i satsningen på ett kvinnohistoriskt museum.
2006 bytte vi namn till Centrum för Näringslivshistoria och kom därmed att bli en nationell och internationellt uppmärksammad verksamhet.
Alla åren dessförinnan har varit viktiga då vi lagt grunden till vad vi är idag – genom att ta emot arkiv, ordnat och förtecknat handlingar, bilder och föremål – inte utan ingående diskussioner med företagsledningar om vilken nytta historien har.
Foto: Johan Strindberg, för Centrum för Näringslivshistoria.
Hur ser framtidens arkiv ut?
Framtidens arkiv är ännu mer lättillgängliga än dagens. De har lyckats att sömlöst blanda analoga och digitala handlingar, för att tillgängliggöra skeenden och berättelser från tidigare epoker ännu snabbare än vad dagens arkiv gör.
Vad betyder digitaliseringen för området?
Digitaliseringen både utmanar och underlättar. Den utmanar genom att det, paradoxalt nog, blivit lättare att radera historiska handlingar. Tänk bara på alla hårddiskar och epostkonton som regelbundet rensas. Det gäller att systematisera bevarandet på ett ännu noggrannare sätt än förut. Men gör vi bara det, som arkivbransch och som samhälle, kommer digitaliserat material vara lättare att hitta i, återsöka i och förstå än situationen är i dag.
Foto: Johan Strindberg, för Centrum för Näringslivshistoria.
Hur förhåller sig området näringslivshistoria till det relativt unga begreppet kulturarv?
Kulturarv är lätt att tänka kring som kulturmiljö, fysiska platser och byggnader. Men skeenden är lika mycket del av vårt kulturarv. ”Folkhemmet” som begrepp är en del av vårt kulturarv. Per-Albin Hanssons politiska gärning lyfts ofta fram då. Men vi ser att IKEAs verksamhet, som möblerade folkhemmet, och H&Ms verksamhet, som klädde människorna i folkhemmet, är lika mycket en del av kulturarvet. Man må tycka vad man vill både om det politiska skeendet och den marknadsmässiga utvecklingen, men de är alla lika mycket en del av vårt kulturarv. Och därför värda att bevaras och berättas.
Läs mer om årets utdelning av Kulturarvsmedaljen här.