Bengt Gustaf Jonshult, Hovstaternas representationsvåŒning. Foto: Jonas Ekstršömer / TT

INTERVJU Efter tre års arbete med att sammanställa 250 års utdelande av belöningar släpps nu Bengt Gustaf Jonshults bok Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar. Boken presenterades tisdagen den 18 februari i Hovstaternas representationsvåning med efterföljande visning av ordenssalarna på Kungl. Slottet.  Här följer en intervju med författaren.

Kan du kort summera boken?
Boken är tänkt att fungera som ett numismatiskt referensverk för Sällskapets medaljer. Samtidigt beskrivs och presenteras Sällskapets övriga hedersbelöningar, i första hand så kallade belöningssilver. Genomgående återfinns intressanta kulturhistoriska notiser och allt flankerat med ett rikhaltigt bildmaterial.

Hur är boken upplagd?
Inledningen är en filosofisk diskussion rörande ära, minne och makt – och då kopplat till metalliska minnen. Sedan följer en numismatisk uppställning, där medaljerna presenteras kronologiskt efter sittande regent. Efter detta följer en redovisning av övriga hedersbelöningar, allt från det unika ”allseende ögat”, till skedar, bägare, kors och hattkedjor i silver, klockor, etuier, diplom och kuriosa. I slutet av boken återfinns en bärandeordning – som i första hand är kopplad till Sällskapets medaljer.

Berätta om processen kring att samla in materialet till boken? Vad har varit mest besvärligt?
Hela processen har tagit ungefär 3 år. Inledningsvis försökte jag hitta så mycket material som möjligt, begripa kontexten och fundera på presentationen. En försvårande omständighet var flytten av Kungl. Myntkabinettet. Mer eller mindre på dag 1, stängdes dörrarna till forskningssalarna, men tack vare goda vänner inom numismatikens område och inte minst en förstående museipersonal, fick jag ändå tillgång till vissa delar av materialet. Men inte allt. Så det blev en hel del ”manuellt” sökande. På auktionshusen, hos samlare och myntaffärer. I övrigt har det handlat om grundforskning, framför allt ett sökande i gamla protokoll och dagstidningar. Inte minst Sällskapets egen tidning Hushålls Journalen.

Finns det något som särskilt överraskade dig? Vad är du särskilt stolt över?
Initialt präglades projektet av en trevande men trevlig karaktär, för att med tiden ta en allt mer fastare form och inte minst förståelse för materialet. I processen vilar dock inte enbart numismatiska nedslag rörande medaljerna och hedersbelöningarnas historia utan även en tidsresa i det Sverige som var och det som är. Från upplysningstiden under 1700-talets andra hälft, via den alltmer dominerande industrialismen under 1800-talet, till det svenska folkhemmet under 1900-talet och fram till vårt genomdigitaliserade samhälle.

Mitt eget mål har varit att finna kontexten bakom utmärkelserna. Vem var det som fick belöning? Hur gick det till? Vilka diskussioner fördes om belöningarnas väl och ve? Det som överraskade mig mest var hur stort medaljutdelandet var under 1900-talets första hälft, då i princip varje arbetsplats i Sverige delade ut medaljer till sina anställda. Det säger något om tidsandan.

Jag är extra stolt över att ha hittat åtskilliga nya uppgifter kring medaljerna, vilket gör det lättare att presentera boken som ett framtida referensverk.

Bengt Gustaf Jonshult tillsammans med hustrun tillika bokens formgivare Lisa Lanning, vid boksläppet i Hovstaternas representationsvåŒning 18 februari 2020. Foto: Jonas Ekstršömer / TT